Jag trodde nog att jag byggt en väderkvarn med mitt liv… men osäkerheten om framtiden får det nog att mer likna ett korthus om det börjar blåsa… det är iaf så det känns. Men genom att skriva av mig så känns det något bättre för stunden. Men jag är inte ensam om att ha det så här, varje dag läser och hör man om varsel på arbetsmarknaden, det är många som drabbas.

Ska jag behöva överge det lilla hopp jag har? Kommer mitt liv rasa ihop som ett korthus?
Idag vet jag inte svaren på mina frågor… men svaren kommer inom en snar framtid.
Just nu försöker jag bara klara dagarna fram till beskedet om min framtid, men det är svårt då man fått veta att förhoppningarna är ytterst minimala om att man har jobb efter nyår.