Att eftersträva en värld där människors lika värde respekteras -hur svårt kan det vara? Och då menar jag inte bara det faktum att kvinnor fortfarande, här i Sverige, generellt har sämre villkor än männen, utan hur man generellt är nedlåtande mot människor som man varken känner och/eller som bara avviker mot normen… Det är lätt att tappa framtidstron i dessa tider.

Men så dyker de upp, de nya förebilderna, och inger hopp om framtiden… och en av dessa är en tjej med huvudet på skaft, nämligen Greta Thunberg. Jag tycker hon är fantastisk. Och att hon har Asperger gör att jag blir ännu gladare då jag i min närhet älskar några med egenskapen autism.

Det har nog alltid funnits starka kvinnor runt mig i min uppväxt, såsom mamma, mormor, systra min, min moster, min faster, kusiner och vänner. Och givetvis har jag vuxit upp även med bra förebilder på den manliga sidan, för de är lika viktiga som de kvinnliga. Jag möter dom här förebilderna också på jobbet och jo… de finns ju faktiskt överallt egentligen. Men vi kan inte bara strunta i det faktum att vissa av oss anses mindre värda vare sig det beror på kön, handikapp, sexuell läggning eller religion.
För om vi bara sitter stilla och tiger, då kan det som vi tidigare ansett som självklart helt plötsligt vara borta. Det minsta man kan göra är att vara en bra förebild, och det kan väl inte vara så svårt.

Avslutar inlägget med detta citat:
”Vi firar kvinnodagen för att den dag ska komma då vi inte behöver fira någon kvinnodag”// Jonas Gardell.