Att vara arbetslös innebär att man blir rätt ensam i vardagen, att gå ut och ta en fika på stan med vänner eller gå på bio är en numera sällsynt händelse i livet… att a-kassan inte höjts sedan 2001 medför, förutom oron, en kamp för att äta sig någorlunda mätt varje dag, att hoppas att man har råd att åka iväg på jobbintervju när tillfället kommer etc.
Men vännerna finns ändå kvar, både de som är nära och de vänner som jag inte lärt känna så väl, och jag är så tacksam över att de alla finns i mitt liv, ja vissa finns i mitt liv endast via Facebook men betyder väldigt mycket ändå. För det är min familj och mina vänner, av alla de slag, som ger mig kraft att fortsätta söka jobb, fortsätta hoppas även när de dystra beskeden kommer; ”Vi har denna gång valt att gå vidare med andra sökanden.”

╔═════════ ೋღ☃ღೋ☃ ೋღ☃ღೋ═════════╗

Mina vänner, tack för att ni finns ♥

╚═════════ ೋღ☃ღೋ☃ ೋღ☃ღೋ═════════╝

Åter till startsidan